Historiska nedslag

1700-talet – Stockholm blir en storstad

Foto: Ingrid Johansson, Stadsmuseet.

Foto: Ingrid Johansson, Stadsmuseet.

Stockholm växer och invånarantalet stiger. Borgarklassen, det vill säga de hantverkare och företagare som levde och verkade i Stockholm, får mer inflytande och börjar organisera sig. Hantverkarna höll till framför allt i det som vi idag refererar till som Gamla stan, som på den tiden utgjorde stadens centrala delar. Ville man bedriva affärsverksamhet i Stockholm måste man ha tillstånd. Och för att kunna ansöka om det måste man ha goda yrkeskunskaper och som hantverkare vara mästare inom sitt ämbete. De som blev godkända blev så kallade burskapsägande borgare.

Borgerskapet samlade allt från förmögna grosshandlare till de inte alltid lika välbeställda hantverkarna. Borgerskapets medlemmar var, och är fortfarande, uppdelade i olika klasser baserade på yrkeskategorier. Idag finns det 17 medlemsklasser.

1724 – Borgerskapets första boende för äldre slår upp portarna

Enkehuset på Norrtullsgatan 1891. Bild: Stadsmuseet.

Norrtullsgatan år 1891. Bild: Stadsmuseet.

Enkehuset, Borgerskapets första boende för äldre slår upp portarna på Ladugårdsgärdet. Boendet riktar sig till ”mindre bemedlade änkor” och behovet av fattig- och äldrevård är skriande eftersom det inte finns någon offentlig omsorg under den här tiden. Initiativet till Enkehuset kom från grosshandlare Abraham Grill. Hans bror Anthoni Grill initierar under samma tid en liknande inrättning i Amsterdam. Senare flyttar verksamheten till Sparres palats på Hamngatan och därefter till Norrtullsgatan.

 

1776 – Stockholms börshus invigs

Det är Borgerskapet som finansierar uppförandet av Börshuset på Stortorget i Gamla stan, på platsen där det nerbrunna medeltida rådhuset låg. Stortorget var sedan tidigare en viktig plats för varuhandel och här kan nu stadsmäklare, handelsmän och andra borgare träffas och göra affärer. Börsen var på den här tiden endast öppen någon timme varje dag.

I slutet av 1800-talet övergår Börshuset i Stockholms stads ägo. Ett villkor vid försäljningen är att Borgerskapet ska få disponera en våning i huset, vilket sedan dess har gällt och gäller för all framtid, enligt avtalet.

1788 – Gubbarna får eget boende

Kristinehovs malmgård på Södermalm.

Kristinehovs malmgård på Södermalm.

När Enkehuset har öppnats väcks intresse för en motsvarighet riktat till Borgerskapets änkemän och åldersstigna herrar. I regel var det ju kvinnorna som hade haft huvdansvaret för hushållet och när änkemännen skulle klara sig på egen hand var det inte helt ovanligt att de stod handfallna inför hushållssysslorna. På Borgerskapets Gubbhus fick de hjälp med det nödvändigaste och här fick de också möjlighet att arbeta i fastighetens verkstad. I början av 1800-talet donerade grosshandlaren Georg Fredrik Diedrichson Kristinehovs malmgård till verksamheten, som då flyttas dit. I och med detta får verksamheten ett uppsving och 1908 står det fina nya Gubbhuset, idag kallat Borgarhemmet, klart.

1840-talet – Beckholmen i Borgerskapets ägo

Beckholmen på Djurgården hamnar i Stockholms Grosshandelssocietets ägo. (Stockholms Grosshandelssocietet är en del av Stockholms Borgerskap.) Beckholmen, eller Tjärholmen, som det också kallades, är ett av Sveriges äldsta fortfarande aktiva industriområden och maritimt centrum för segelfartyg och ångbåtar. Mellan 1600-talet och 1800-talet var ön Sveriges nav för produktionen av beck och tjära.

Numera har Beckholmen övergått i statens ägor och 2011 startades ett av Sveriges största saneringsprojekt som syftade till att göra marken fri från tungmetaller och andra farliga ämnen. Hundra tusen ton förorenad jord schaktades bort och ersattes med ny.

Stockholms Grosshandelssocietet stödjer idag kulturhistoriskt intressanta maritima initiativ och delar ut stipendier för studier inom handel och sjöfart.

1866 – Borgerskapets som maktfaktor i Stockholm minskar

Ståndsriksdagens ersätts. Bild: Ny illustrerad tidning.

Nya tider i riksdagen. Bild: Ny illustrerad tidning.

Tills det att ståndsriksdagen ersattes med tvåkammarriksdag i Sverige år 1866 var det Stockholms Borgerskap – borgarklassen, som hade den egentliga politiska makten över huvudstaden. Borgerskapet hade då lagt en stor del av grunden till det vi idag refererar till som Stockholms kommun.

 

 

 

1857 – Stockholms första riktiga stadshotell invigs

Hotell Rydberg 1903. Bild: Stadsmuseet.

Hotell Rydberg 1903. Bild: Stadsmuseet.

Hotell Rydberg vid Gustav Adolfs torg slår upp portarna. Det är Grosshandelssocieteten som finansierar bygget som kommer att bli ett av stadens mer populära och välbesökta nöjesetablissemang. Dåtidens konstnärer och intellektuella frekventerar hotellet stadigt och det omnämns i Hjalmar Söderberg roman Doktor Glas.

Den klassiska svenska husmansrätten biff Rydberg ska ha sett dagens ljus för första gången på Hotell Rydberg. Hotellet revs 1914 för att ge plats åt huvudkontoret för Stockholms Enskilda Bank, idag SEB.

1932 – Toppmodern standard när Borgargården invigs

Borgargården byggs utifrån idén att komplettera Enkehuset och Gubbhuset med ett hem för ”ålderstigna borgare och deras hustrur så att man och hustru ej skulle behövas skiljas på äldre dar”. 118 små lägenheter står klara i Fredhäll på Kungsholmen, med för den tiden hög bostadsstandard och faciliteter såsom toalett, sopnedkast och hiss. Borgargården är idag ett av våra fyra seniorboenden.

1937 – Kristinebergsgården invigs

Borgerskapet bygger och inviger Kristinebergsgården med lägenheter avsedda för ensamstående kvinnor och döttrar med anknytning till Stockholms Borgerskap. Deras årliga inkomst får inte överstiga 1 500 kronor och för ett rum och kök betalar man 520 kronor om året, med ett påslag om 40 kronor för lägenhet med sjöutsikt. Man var mycket stolt över lägenheterna som bjöd på moderniteter bland annat gällande materialval, såsom kakelplattor och rostfritt stål i köket. 1955 ställs det in ett kylskåp i varje lägenhet vilket man som hyresgäst betalar tre kronor i månaden för. 1975 renoveras huset och de flesta ettor slås ihop och blir tvåor. Kristinebergsgården är fortfarande ett boende för seniorer i Borgerskapets regi – nu för både kvinnor och män.

2009 – H.M. Kung Carl XVI Gustaf blir vår Höge beskyddare

Kungaparet, Johan Piehl och Tommy Adamsson. Foto: Kungahuset.se

Kungaparet, Tommy Adamsson och Johan Piehl. Foto: Kungahuset.se

Historiskt har Stockolms Borgerskap haft ett gott samarbete med kungahuset. Efter det att Borgerskapet hade uppfört Börshuset i Gamla stan anordnades det exempelvis många fester och balkvällar i kungens ära i husets balsal. I mer modern tid var H.M. Drottning Silvia med och invigde Rozeliahemmet – Borgerskapets boende för personer med demenssjukdom. Sedan 2009 har organisationen Kung Carl XVI Gustaf som sin Höge beskyddare.

Dela