Skor byggda av kunskap

Unika fötter får skor som sitter som de ska. En gammal sliten sula på favoritskon blir ny och skaftet breddas och förlängs. Släng inte dina trotjänare, ge dem en andra chans hos Skomakeri Framåt i Gamla Stan. Borgarnytt hälsade på hos Beställningsskomakarmästare Carina Eneroth och hennes kolleger.

Det finns miljöer man aldrig vill lämna. Borgarnytt fick förmånen att en vårmorgon öppna dörren till Skomakeri Framåt i Gamla Stan i Stockholm. Där bakom öppnade sig en värld av dofter, vackra saker från förr och kunskap som bygger på en lång tradition och mycket erfarenhet. En kunskap man inte bara kan läsa sig till utan som kräver övning om och om igen.

Anrika hantverkskvarter

Denna morgon vaknar Gamla Stan till liv i det vackra Stockholmsljuset. Mellan gränderna letar sig dagens första strålar sig in och snart är morgonkylan utbytt mot solvärme. I den trånga gränden ser vi skylten. Där, mellan det lilla torget vid Sven Vintappares gränd och Gåstorget, ligger skomakeriet. Fastigheten är så smal att när vi går in genom dörren från ena torget är det bara ett par steg till ytterdörren ut till det andra torget. Huset är troligtvis byggt i mitten av 1600-talet och med många hemligheter i väggarna. Här i kvarteret huserade kopparslagare, urmakare och snickare. Hantverkskvarteren rymde genuin kunskap och den kan man möta än idag genom de Hantverksvandringar som finns i Gamla Stan. Då får man komma bakom kulisserna, precis såsom vi får göra idag. Väl inne möter vi skomakarmästare Carina Eneroth och hennes kolleger och lärling. Vi talar om byggnaden.
– När vi renoverade fann vi tapeten bakom plywoodskivor som avslöjar en del av tiden, säger Carina och visar de gamla medaljongtapeterna.

Hantverket lockade

Men även verktygen, askarna på bokhyllan och språket i yrket avslöjar en lång historia. Hur började din egen historia?
– Jag är uppväxt i en familj som alltid har pysslat och producerat, berättar Carina. Vi gjorde det mesta själva; sydde, byggde och höll på. Och det blev naturligt för mig att gå den banan.

Trots en arg syokonsulent som tyckte att Carina skulle satsa på akademiska studier drog sig Carina till hantverket och gick beklädnadsteknisk linje. När hon sedan jobbade med skinnsömnad hos en kamrats pappa som var skomakare lockade verkstaden mer än symaskinen. Det var roligare där, bland lädret och skorna. Efter tre år som lärling fick hon utföra gesällarbetet och var så färdig reparationsskomakargesäll. För tjugo år sedan kom Carina till skomakeriet i Gamla Stan som grundades 1945 av Bengt Karlsson, skomakare i tredje generationen. Han etablerade verkstaden i denna lokal 1960 tillsammans med sin son Göte, även han borgare, som i sin tur drev den fram till sin pension.
– De gamla mästarna har betytt mycket för mig och för branschen. Många är verksamma långt efter pensionsåldern.

Många av skomakeriets kunder bor i Gamla Stan och uppskattar den närservice som finns. Men många åker långväga och behöver Carinas specifika kunskap för att få rätt skor. Det kan vara stövelskaft som måste omarbetas, skor som bör formas efter unika fötter eller vanliga reparationer av skor som tröttnat. Skomakeriet har även våra stora teatrar som kunder. Operakören kanske ska omarbeta sina skor till en ny föreställning och skorna ska få ny dräkt som passar just den tiden som speglas i dramat.

Sakletaren Carina är alltid på jakt efter knappar och andra detaljer då hon reser utomlands.
– Det är viktigt att resa och inspireras, säger Carina. Vi byter ibland lärlingar med varandra från olika länder vilket är väldigt givande för alla. Själv har jag varit hos en ortopedskomakare på Island och lärde mig väldigt mycket som jag inte kunde lära mig här hemma. Vi förstod inte varandras språk men vi jobbade bra ihop.

En process i fyra steg

När Carina har fått en beställning på en sko börjar processen med måttagning av kundens fötter. Carina ser då höjden, längden, bredden, formen och hur gången påverkar trycket på fotsulan. Därefter talar man om kundens personlighet. Carina kan redan efter ett par minuter konstatera vilken typ av sko Borgarnytts reporter skulle välja, hon har en fin blick för vem som är vem. När modellen är vald gör en lästmakare en träläst utifrån fotens alla mått och skornas design. Det görs också en gipsavgjutning av fotsulan. Carina gör sedan en provsko av enkelt läder som kunden får prova.
– Då testar vi om den sitter bra, om lästen stämmer och hur den upplevs att gå i. Måtten tas ju i vila medan i provskon kan vi känna att allt stämmer i rörelse, förklarar Carina. Då ser vi problemområdena.

När nästa provning sker är skorna halvfärdig med sitt riktiga läder men utan att sulorna är monterade. Då är de fortfarande bearbetningsbara. Är allt godkänt byggs därefter skon ihop för slutgiltig leverans. Carina visar en svart snygg pumps som i stort sett är färdig. Ägarinnan har fötter som inte godkänner vanliga skor från affärerna och har ett liv som kräver representation och snygga skor. Dessa pumps kan dekoreras på en mängd olika vis, med remmar runt vristen, med band över foten, med strass, rosetter i olika färger och spännen. På så sätt kan en sko få en mängd olika utseenden beroende på hur kunden väljer att smycka den just ikväll. Albumet med alternativ är som en godisbutik. Då är grundpriset 12 000 kronor, som det kostar att tillverka en sko, värt vartenda öre.

Har tekniken utvecklats?
– Ja, men det är inte alltid positivt. Vi behöver fortfarande kunskapen, den kan inte tekniken ersätta. Det finns skodesigners idag som ritar lika höga klackar oavsett skostorlek och det säger sig självt att för en liten fot är de skorna omöjliga att gå i, förklarar Carina. Och producenterna tar inte ansvaret utan utför order.
– Design handlar många gånger bara om att sälja, inte om att användas, och många skor produceras inte för att användas tyvärr. Miljömedvetandet har ännu inte nått skobranschen utan vi köper billiga skor som vi snart slänger eftersom de inte går att gå i alls, eller går sönder efter ett par gånger. Man kan faktiskt göra skor som till och med går att ärva om man omformar dem något.

Vårda din sko

En sko kan överleva mycket stryk om vi sköter om den. Låt fuktiga skor torka, stoppa tidningspapper i dem och byt ofta. Fukten är skon värsta fiende, går fukten in förstörs materialet. Det blir som ett ärr. Skon skall därefter alltid rengöras, gärna med fuktig trasa. En mockasko bör borstas. Det är också viktigt med impregnering, att smörja med en produkt anpassad till just din sko. Sätter du skoblock i den torra skon rätar gångvecken ut sig.
– Det fulaste som finns, efter Crocs, är trasiga skor som inte är vårdade, säger Carina.
Och det vackraste?
Det vackraste skorna är från 30- och 40-talet, designade av till exempel Salvatore Ferragamo.

Mansdominerad bransch

Carinas sätt att tala om skor inspirerar och smittar. Det är ett hantverk som förs vidare genom generationer, de flesta män.
– Jag var på inköpsmässa i Tyskland i förra veckan tillsammans med min kvinnliga kollega, hon som är bootmaker från Oklahoma. Våra män var med och då talar alla på mässan till våra män. Tills de förklarar att de jobbar med data…

Vi talar om vikten av lärandet, att få tid till utveckling och inspiration och att utmaningen aldrig tar slut. Det gäller alla hantverksyrken och genomsyrar dagen. Det går inte alltid att göra som förra gången, det gäller att plocka ihop all sin erfarenhet och göra nytt för att nå bästa resultat. En av de största utmaningarna var när filmarna skulle ha tåspetsskor i slalompjäxor till en reklamfilm. Eller när kossan Doris i TVs barnprogram skulle få nya skor. Carinas historier är säkert oändliga men hon är tystlåten om sina kunder.
– Lärandet och att få använda sin kunskap och lyckas, det är glädjen och utmaningen i mitt yrke, poängterar Carina.

FAKTA
Carina Eneroth

Carina blev borgare 2010 i klass 13 och är den enda kvinnan i en klass med totalt åtta medlemmar. Skomakeri Framåt drivs av Carina och Åsa Rasmussen och är Kunglig Hovleverantör.

Länkar

Dela