För Liv blev året vid Buckinghamshire New University i High Wycombe en lärorik tid med musikalstudier, cheerleading, nya vänskaper och en växande självständighet – med London och Oxford inom räckhåll efter skoldagens slut.
Hej!
Mitt namn är Liv Åslund och under hösten 2025 till våren 2026 studerade jag på Buckinghamshire New University som ligger i High Wycombe England. Där påbörjade jag min kandidat BA(hons) Musical Theatre.
Detta året var både bra och dåligt. Det som var bra var att jag kom in bra i klassen och att jag trivdes med många av mina kamrater. Lärarna var väldigt stöttande och trevliga och själva kurserna hade bra innehåll och var roliga att delta i. Jag gick även men i skolans Cheerleading lag som hade träningar efter skolan och även där fick jag många kompisar och det var väldigt roligt. Vi hade också två stora tävlingar som jag deltog i en som var i Wembley arena och en som låg i Birmingham. Då High Wycombe ligger mellan Oxford och London hade jag turen att även besöka båda av de städerna flertalet gånger och kolla på bla musikal. Jag bodde i en studentlägenhet där jag delade kök med 5 andra tjejer som även dem var jättetrevliga och där jag bl.a. fick testa ett riktigt brittiskt julbord. Där fick jag verkligen lära mig att vara självständig och att göra allt själv. Även att gå till läkaren när jag blev sjuk strax före jul och behövde medicin.
Det som inte var lika bra var att jag hade lite för höga förväntningar på hur själva staden och folket skulle vara. Jag trodde att det skulle vara mer som en förort till Stockholm men istället var det ganska långt ifrån det. Så när jag först kom dit blev det som en chock för mig. Man blev dock van vid att se knarkare som hängde på torget och väldigt fattiga människor som hängde vid köpcentret och de höll sig för sig själva så det var inte farligt på nått sätt. Bara ren ovana från min sida, jag tror även att det var nyttigt för mig att bo just där och att veta att 30 minuter bort i både Oxford respektive London då ser man inte detta på samma sätt. Även om det finns och är jättevanligt i Storbritannien tyvärr. Jag blev även sjuk den första terminen och behövde uppsöka läkare vilket inte alls var kul för det gjorde att jag missade mycket av skolan i början och att det blev som att ha första skoldagen igen när jag var frisk nog att gå tillbaka. Dock så var de i min klass så välkomnande att det blev bra igen.
Detta året har varit väldigt lärorikt men också tufft. I början av terminen hade jag jättemycket hemlängtan och det var väldigt jobbigt. Men sen blev det bättre min mamma kunde även hälsa på mig några gånger och det gjorde att jag tyckte det blev enklare när jag hade det tufft. Jag kommer att sakna vännerna jag fick, men jag kommer säkert att hälsa på de nästa år. De vill också åka till Stockholm och se hur det ser ut här. Men allt som allt så var det väldigt kul att få bo och plugga i ett annat land och se alla skillnader från Sverige och ta vara på att jag bodde så nära London och även Oxford och att jag spontant kunde åka dit med mina kompisar efter skolan.
Med vänliga hälsningar
Liv Åslund