Från Borgarråd till Borgare

Som toppolitiker har Mikael Söderlund varit med och format Stockholm de senaste 20 åren. Nu blickar han framåt.

Det råder ingen som helst tvekan om att Mikael Söderlund älskar Stockholm. Han fastnar med blicken på Norra tornen och den fortfarande växande Hagastaden när han tittar ut från sitt kontorsfönster på våning 13 i Bonnierskrapan på Torsgatan. Trots att han sett den här utsikten hundratals gånger förut. Men så har han också varit med och utformat Stockholm, inte minst som borgarråd mellan 1998 och 2008.

– Stockholm är en fantastisk stad. Det finns något storslaget som man inte hittar i många andra städer.

Det är här han håller hus sedan fem år tillbaka, som grundare av och vd för Stockholm Urban Advisors. Politiken lämnade han redan 2008, men då hade han hunnit med en 17-årig karriär i Stadshuset efter att ha blivit invald i Kommunfullmäktige som 26-åring 1991.

– Jag är inte sugen på en comeback inom politiken. Jag tror inte att det är bra att vara politiker hela livet, man ska göra olika saker. Och jag var färdig när jag slutade, hade gjort allt jag ville.

Mikaels politiska intresse föddes i tonåren när 1970-talet övergick till 1980-talet. Kärnkraftsfrågan var het och Margret Thatcher blev snart förebilden. Som 15-åring gick Mikael med i Moderat skolungdom.

– Mina föräldrar var väldigt tillåtande, de tyckte det var roligt att jag hade starka åsikter och uppmuntrade diskussioner.

Den politiska karriären tog fart på allvar 1998 då han blev borgarråd. Först som stadsbyggnadsråd, därefter oppositionsborgarråd, stadsbyggnadsråd igen och slutligen finansborgarråd.

– Att vara borgarråd är ju det finaste uppdrag en stockholmsgrabb eller -tjej kan få.

Och nog är han stockholmsgrabb. Född på Runebergsgatan och därefter uppvuxen på Kommendörsgatan. Förutom några få år på Södermalm, ”mitt alibi” som han själv kallar det, har han alltid bott på Östermalm. Sedan några år tillbaka hör han hemma på Djurgården.

Under de politiska åren var det främst stadsbyggnadsfrågor Mikael brann för, och fortfarande brinner för. Inte minst hur staden skulle växa.

– Stockholm måste växa. Det är samma naturlag som för ett företag, annars är det på väg nedåt.

På frågan om vad han är mest stolt över under sina år i Stadshuset kommer svaren blixtsnabbt.

– Radhusen i Rinkeby och bostäderna på taken i city. Det förstnämnda var ett tidigt integrationsprojekt och det sistnämnda ett steg i att få innerstan levande igen. Dessutom är jag stolt över hur Stockholm expanderat med områden som Hammarby Sjöstad, Liljeholmen, Nordvästra Kungsholmen, Norra Station och Värtan. Det är nya stadsdelar för 100 000 stockholmare i några av stadens allra finaste lägen.

En sak som fick Mikael Söderlund att sticka ut i politiken var att han själv ser och såg sig som en ”passionerad bilvän”.

– Staden behöver rörelse och trafiken har en funktion. Vi ska absolut ha utsläppsfria städer, men inte bilfria städer.

Mikael har en fil. kand i statsvetenskap men intresset för byggnation och stadsplanering har han med sig hemifrån. Farfar var byggmästare och pappa drev ett arkitektkontor.

– Det är lätt att tro att jag bär på orealiserade arkitektdrömmar, men så är det inte. Däremot märker jag att jag lägger mig i och har åsikter nu när vi ska bygga om på lantstället…

Efter politiken började Mikael som partner på pr-byrån Kreab, som främst arbetar med strategisk kommunikation. Efter sju år på byrån tog han steget och öppnade eget, i form av Stockholm Urban Advisors.

– Jag ville starta eget, jag var redo för det. Kanske bär jag på något slags entreprenörsgener.

Företaget arbetar med att coacha och stötta företag som vill utveckla Stockholm. Bland kunderna märks en rad byggbolag och bostadsutvecklare, men också företag inom besöksnäringen.

Stockholm Urban Advisors består idag av åtta personer. I styrelsen sitter faktiskt en gammal politisk motståndare till Mikael, socialdemokraten Ingela Lindh, som tidigare varit Stadsbyggnadsdirektör i Stockholm.

– Jag tycker att det är jätteviktigt att få in personer med andra politiska bakgrunder än min egen.

Även om Mikael Söderlund varit politiskt borgerlig sedan tonåren var det först häromåret han blev borgare.

– Det var en gammal klasskamrat från gymnasiet som hörde av sig och värvade mig.

Mikael har förstås kommit i kontakt med Borgerskapet under sina år i Stadshuset, så han kände väl till verksamheten.

– Jag förknippar Borgerskapet främst med god äldreomsorg. Jag är väldigt positivt inställd till den typen av privata initiativ. Och ju äldre jag blir, desto roligare tycker jag att det är med samfund med koppling till Stockholms utveckling och historia.

Relaterade artiklar

Till nyhetsbiblioteket