Stockholms Grosshandelssocietet är klass 1 i Borgerskapet, var föregångare till Stockholms Handelskammare och har alltid visat stort intresse i stadens näringsliv, sjöfart och utbildningsväsende.

Förr i tiden ansvarade borgerskapet för stadens utveckling och dess välfärd som vakthållning, inkvartering och socialpolitiska frågor. Prästerskapet och adeln var inte intresserade av att dela utgifterna med borgarna trots möjligheten till kommunalt inflytande.

Burskapslass 1 var, och är än idag, Grosshandelssocieteten med 12 representanter i Stockholms Borgerskaps överstyrelse, De Femtio Äldste. Grosshandlarna var en grupp förmögna män med goda kunskaper i ekonomi, politik, språk och annat som krävdes för att driva import- och exportaffärer. Grosshandelssocieteten har alltid bestått av grosshandlare och skeppsredare. Förr hade Grosshandelssocieteten egna pensionskassor för grosshandlare och sjökaptener. Deras uppgifter har numera övertagits av Grosshandelssocietetens stiftelse.

Sjöfarten gav inkomster
Sjöfarten var den dominerande delen av utrikeshandeln vilket är anledningen till att Grosshandelssocieteten idag arbetar med att lyfta historisk sjöfart och maritim utbildning. Ett exempel på sjöfartens intäkter och societetens inflytande visade sig år 1765 när grosshandlarna betalade 13 180 daler i skatter medan övriga handelssocieteter tillsammans betalade 12 305 daler. En mäktig Grosshandelssocietet blev än större år 1845 när grosshandlare Abraham Rydberg i sitt testamente avsatt en stor summa pengar för att finansiera bygget av Hotell Rydberg vid Gustav Adolfs torg och inrätta en skola för sjömän i Abraham Rydbergs stiftelse.

Grosshandelssocieteten — dåtidens Handelskammare
Grosshandlarna hade ett viktigt uppdrag som remissinstans i näringspolitiska frågor. Man var Stockholms handlande klass vilket innebar att man var en stor maktfaktor. Societeten  tillfrågades i ekonomiska frågor, och speciellt gällande handel och sjöfart. När Stockholms Handelskammare bildades år 1902 befriades Grosshandelssocieteten från många tunga uppgifter. 

Fokus på utbildning för Stockholms välstånd
På 1850-talet ägde en svår handels och penningkris rum i spåren av Krimkrigets krigskonjunktur. Penningkrisen spred sig från USA till London och Hamburg, Sverige hade då stora krediter i Tyskland och drabbades extra hårt. Grosshandlare Frans Schartau ledamot i Riksbanksfullmäktige, bildade en kreditförening som mildrade krisen. Som tack för Schartaus krisinsatser gjordes en insamling. Schartau, tillsammans med medlemmar i Stockholms Fond Börs, beslutade att insamlingen skulle gå till bildandet av en utbildning för handelsmän. Frans Schartaus Handelsinstitut. År 1865 öppnade institutet upp portarna till skolans första 28 elever och Grosshandelssocieteten ansvarade för verksamheten och stöttade den med årliga anslag.

Frans Schartaus Handelsinstitut var inte den enda utbildningsinstitution som Grosshandelssocieteten stöttade. Societeten har under en lång tid verkat för utbildning. Societeten och Handelshögskolan i Stockholm har en historisk koppling och en värdemässig gemenskap. När Handelshögskolan grundades 1909 var Grosshandlarna viktiga donatorer och via rektorn för Frans Schartaus Handelsinstitut förmedlare av kunskap om liknade utbildningar i framförallt Tyskland. Under Handelshögskolan första årtionden fortsatte Grosshandelssocieteten att ge stora bidrag. Samarbetet med Handelshögskolan är intakt och fokus för idag är att ge studenter möjligheter att vidareutbilda sig utomlands och uppmuntra entreprenörskap.