”Hantverk är en del i hur vi bygger vår värld”

Nyblivna borgaren Li Pamp, känd antik- och konstexpert tillika vd för Stockholms Hantverksförening och Hantverkarnas Riksorganisation, ser ljust på hantverkarnas framtid.https://www.borgerskapet.se/wp-admin/edit.php

Den västra kortsidan på Armémuseum badar i solljus. Byggnaden restes 1762 och det är lätt att se framför sig hur både murare, fönsterhantverkare och glasblåsare lagt sin hand vid fasaden.
– Och vi får inte glömma målarmästarna, säger Li Pamp som ställer sig bredvid mig där vi står innanför det stora skyltfönstret i Stockholms Hantverksförenings showroom på andra sidan gatan.
– De ligger bakom den ockragula färgen på spröjs och båge. Både då, och nu, fortsätter hon. Dagens hantverkare skapar inte enbart nytt, de arbetar också kulturarvsbevarande med både antikviteter och hus.

Li Pamp ler och sätter sig ned vid Kryssbordet, ritat av Thomas Sandell för Palmgrens och skapat av möbelsnickare och sadelmakare. Två hantverksyrken av runt 120 som Li Pamp jobbar stenhårt för att lyfta fram i allmänhetens och politikens blickfång.

Sedan två år tillbaka är hon vd för Stockholms Hantverksförening, grundat 1847, och Hantverkarnas Riksorganisation, grundat 1991. Det förstnämnda är en medlemsorganisation för hantverkare i huvudstaden och den andra Sveriges näringslivsorganisation för hantverksbranscher och hantverksföreningar.
– Det kan låta märkligt att jag är vd för båda, speciellt då den ena är medlem i den andra, men det är logiskt. Riksorganisationen arbetar för att statusen och villkoren för hantverket och hantverkarna ska förbättras, och eftersom Stockholms Hantverksförening är stor och belägen i huvudstaden så jobbar man även där nära rikspolitiken.

Konst- och antikvitetsexperten Li Pamp är ett känt ansikte. Hon har tidigare varit expert på landets två största auktionshus och rektor för Auctionet Academy. Många har också sett henne i tv-sammanhang som ”Antikmagasinet” och ”Bytt är bytt” eller som moderator och föreläsare.
– När jag läste konstvetenskap i Lund som tjugoåring började jag jobba extra som visningsvärd på Bukowskis i Malmö där jag putsade silver och öppnade montrar … På den vägen är det, skrattar hon. Efter ett helt liv i konst- och antikvärlden har jag nu hamnat här. Och jag måste bli minst 200 år gammal, för det finns så mycket viktigt att göra för det svenska hantverket!

Hur skiljer sig hantverksvärlden från auktionsvärlden?
– Egentligen har jag ju arbetat med hantverk i hela mitt yrkesliv, fast tidigare med begagnat sådant. Därför känns det naturligt att kliva in i det samtida hantverket. Den stora skillnaden är att jag här får träffa människorna bakom verken, tidigare har jag förhållit mig till döda upphovsmän. Nu får jag en förståelse för deras vardag och vad de behöver hjälp med. Allt från inköp av material till hur det är att ha en gesäll och hur viktigt det är om man har ett mästarbrev eller inte. Allt det är nytt för mig.

Det måste vara en utmaning att representera så många yrken. En keramiker eller en svetsare möter kanske inte samma utmaningar som en maskör, vävare eller stuckatör?
– Nej, så är det. En målerifirma kanske vill ha fördelaktiga parkeringstillstånd som de kan använda när de är ute på jobb, medan en silversmed vill få hjälp med att starta en webbshop. Men många har gemensamt att de är enmansbolag.

Li Pamp bär smycken från Gaudy, som är medlemmar i Stockholms Hantverksförening.

Li Pamp är nybliven borgare och i april höll Stockholms Borgerskap och Stockholms Hantverksförening ett gemensamt event med fokus på hantverk som näring. Förutom Li Pamp så deltog Pia Clark, vd för Stockholms Borgerskap, samt Handelshögskolans rektor Lars Strannegård och psykologen Love Grahn.
– Vi pratade om hur viktigt entreprenörskap och små företag är för en stad. Och om att en akademisk utbildning inte är rätt för alla. Många som hamnar i stolen framför Love Grahn säger att de längtar efter att jobba med händerna. Det blir ett folkhälsoproblem när folk känner att de inte kommer till sin rätt jobbmässigt.

Gör AI att hantverksyrkena får ett uppsving?
– Absolut. AI sänker inträdesbarriärerna för teoretisk kunskap. Den praktiska intelligensen blir en konkurrensfördel.

Var är bristen störst?
– På snickare, smeder, plåtslagare, möbeltapetserare och båtbyggare. I Sverige äger vi flest båtar per capita, så vill man bli båtsnickare har man jobb livet ut.

Finns det några hantverksstjärnor man bör hålla koll på framöver?
– Jag uppmärksammar gärna väskmakaren Joel Lundblad som förra året utsågs till Årets Gesäll av Stockholms Hantverksförening. Han är bara 21 år, utbildade sig vid Hantverksakademin och gjorde ett arbetsprov hos anrika Hermès. I dag jobbar han på Palmgrens. Även gitarrmakaren Mats Nordwall som 2023 fick Märta Måås-Fjetterström-stipendiet är värd att spana in. Han bygger gitarrer med svenska träslag som ek, al, ask, alm och björk.

I showroom: På sidobordet syns pappersblommor av Sofia Vusir Jansson och Silverpjäser av Sebastian Schildt.

I showroomet syns många exempel på vad medlemmarna i Stockholms Hantverksförening skapar. Ett par handsydda skor av skomakarmästaren Åsa Rasmussen på Skomakeri Framåt i Gamla stan. En träskiva med intarsia föreställande två knivar av möbelsnickaren Moa Adrian. Pappersblommor skapade av bildkonstnären Sofia Vusir Jansson jämte en vas och kanna av silver, av silversmeden Sebastian Schildt.

Li Pamp sätter sig i en sengustaviansk stol, som fått nytt tyg av möbeltapetseraren Catharina Hammarström.
– Våra medlemmar får ha utställningar här om de vill. Senast hade rustningsmakaren Albert Collins med sig både hela rustningar och huvar hit och scenkläder han skapat åt artisten Loreen.

Många tänker på flätad näver från Skansen och handmålade smörknivar när de hör ’svenskt hantverk’. Vad vill du säga till dem?
– På grekiska betyder ordet ’techne’ att man tänker ut en idé, gör en plan för den för att sedan utföra planen med händerna. Hantverk är just handens verk – en intelligens och förmåga som vissa har, andra inte. Slöjd kan vara hantverk, men det finns otroligt mycket mer och jag önskar att fler konsumenter kunde värdera gott hantverk. Man behöver förstå att det är en del av vårt kulturarv.

Kulturarvsaspekten tycker Li Pamp är viktig. Som det ser ut nu finns det en risk att några av de gamla hantverksyrkena dör ut.
– Att behålla förmågor och kompetenser är jätteviktigt. Det är en del av vårt kulturarv att det finns verksamma hjulmakare. Just nu har vi bara en enda i Sverige, som bland annat har hand om kungahusets droskor. Försvinner kompetensen försvinner även föremålen.

Hon blickar ut genom fönstret mot Armémuseum igen.
– Hantverk är en del av samhällsbyggandet. Det är en egen näring, som kommer samhället till godo om den används rätt. Visst är en del laddat med materialitet, inredning och skönhet. Men om vi lyfter blicken ser vi att det också är en del i hur vi bygger vår värld.

”Stockholms Hantverksförening har köpt en gammal kraftcentral i Älvsjöstaden. Det ska bli en plats för Hantverksakademin med skollokaler för eleverna. En hemtvist för förening där vi kan ha utställningar, möten, fester och föreningsstämmor” säger Li Pamp.