Känner du till Borgerskapets koppling till Börshuset?

Behovet av en börslokal för Stockholms Borgerskap ökade under första halvan av 1700-talet. 1757 började arbetet med finansiering till Börshuset och det var Stockholms Borgerskap som var ansvariga för bygget. Till att börja med fick alla utländska och svenska fartyg en tilläggsavgift på in- och utgående varor, avgiften var högre för de utländska. Stockholms Borgerskap tog hand om de inkomna avgifterna i en fond, i vilken Borgerskapet avsatte egna medel då tilläggsavgifterna på fartygen var långt ifrån tillräckliga för att kunna bygga Börshuset.

De första ritningarna togs fram av dåvarande stadsarkitekten Johan Eberhard Carlberg, men ritningarna kom att ändras över åren eftersom bygget sköts på framtiden, bygget försenades av handelskrisen under 1760-talet. 1763 godkände dock Stockholms Borgerskap ett omarbetat förslag med ritningar gjorda av överintendenten Carl Johan Cronstedt.

Börshuset var en påkostad affär i allt från bygge till drift. Under den gustavianska tiden var det ofta förekommande med folkfester till kungligheternas ära. Det bekostades till stor del av Borgerskapet som under lång tid ansett att just fester, högtider och firande är viktigt. Borgerskapet blev ansvarig för förvaltningen av Börshuset, hyrorna gick till Borgerskapet som en avbetalning för de stora investeringar som gjorts.

Börshuset stod färdigt 1776 och omedelbart började lokalerna användas till det som var syftet ­— börshandel.

Evig besittningsrätt från 1865 till idag
När tvåkammarriksdagen tillkom 1865 överläts Börshuset till Stockholms stad med ett villkor, att Borgerskapet skulle ha evig besittningsrätt till lokaler i huset och så blev fallet. Idag används lokalerna som representationssalar för Borgerskapet.