Kulturarvet Skeppargatan

Skeppargatan är en av Östermalms äldsta gator. Lär känna den anrika gatan där stiftelsen Borgerskapets Enkehus och Gubbhus nya fastighet, Skeppargatan 74, är belägen.

Text: Rebecka Ericson

En av målsättningarna för Borgerskapet är att förvärva fastigheter i innerstaden och med varsam hand förvalta dem inför framtiden. Det är även planen för huset på Skeppargatan 74, som sedan i november förra året ägs av stiftelsen Borgerskapets Enkehus och Gubbhus.

Att Skeppargatan är en gata med stort kulturhistoriskt värde råder det igen tvekan om. Bankdirektören Marcus Wallenberg, NK-grundaren Joseph Sachs, konstsamlaren Ernest Thiel och författaren Karin Boye är bara några av de många berömda namn som bott på adressen. Gatan, som bundit samman Nybroviken med Gärdet sedan 1640-talet, är en av Östermalms äldsta och oerhört spännande för den arkitekturintresserade. På 1600-talet stavades det Skiepparegatan och namnet hämtades från de två skepparna Anders Larsson och Lars Persson som var bosatta där.

I dag finns tyvärr ingen 1600-talsbebyggelse kvar. Men den äldsta bevarade byggnaden, Greve Snoilskys gård, byggdes redan på 1700-talet. Fastigheten ligger på hörnet mellan Skeppargatan och Storgatan och har genom åren huserat allt från handelshus och militärt logement till kolerasjukhus och brand- och polisstation.

Inga andra hus på Skeppargatan har riktigt så många år på nacken, men flera byggnader uppfördes under åren kring sekelskiftet. Kännetecknande för perioden är de dekorativa fasaderna och pampiga trappuppgångarna. Två typexempel är de palatsliknande fastigheterna Klippan 9 och Krabaten 4 som ligger mot Strandvägen. Båda har mustigt rödaktiga fasader och väl synliga dekorationer i ljus kalksten och det var på den här ståndsmässiga adressen finansmannen Marcus Wallenberg bodde.

Längre upp på Skeppargatan dominerar arkitektur från 1910- och 1920-talet. En ikonisk byggnad, vars gavel vetter mot Skeppargatan 74, är Östra Reals gymnasium som stod färdigt 1910. Arkitekt var Ragnar Östberg och skolan är inte bara ett exempel på unik arkitektur, utan rymmer också en stor konstskatt. I korridorerna kan du beundra verk av prins Eugen, Carl Milles och Carl Eldh.

Om de nedre delarna av Skeppargatan är en stilstudie i sekelskiftes, jugend- och 20-talsarkitektur är den övre sträckan ett fint exempel på funkisarkitektur från 1930-talet. I slutet av gatan, på Skeppargatan 102, bodde dessutom Karin Boye. Kanske var det vid matbordet i det lilla funkisköket hon skissade på första utkastet till vad som skulle bli romanen Kallocain?

Relaterade artiklar

Till nyhetsbiblioteket