Århundrandenas Borgare

Borgerskapet fyllde 400 häromåret och vi reflekterar över några epokgörande händelser och går faktiskt hela 500 år tillbaka i tiden.

Text: Mari Janson

Under de drygt 400 år som Stockholms Borgerskap funnits har vår stad gått från lantlig småby till modern storstad, omtalad i världen för en osedvanligt hög koncentration av tech-under och hippa trendsättare. Fyra sekel är kanske inte mycket att skryta om i perspektiv av universums födelse eller dinosauriernas regeringstid – 135 miljoner år – men New York var
inte ens påtänkt när blodet rann nerför Kåkbrinken och ett säkert faktum är att
Borgerskapets historia är tätt sammanflätad med Stockholms.

Det är november 2019 och Pia Clark meckar med tekniken i ett vackert konferensrum på
Borgarhemmet. Det är eventuellt en HDMI-kabel som Borgerskapets vd saknar, men hur
som helst bestämmer hon sig för att dra sin historiska exposé, som Pia kallar den, direkt från
sin laptop. Hon brinner för gamla bilder och hittar lika bra i Stockholmskällans arkiv som i
sina egna korridorer.

Pia är noga med att påpeka att hon vill lyfta Borgerskapet framåt, men några nerslag i tiden
är faktiskt på sin plats när man firar att man fyller jämt.

1520 – Tänk på vad du skriver under!

400 år till trots, vi börjar vår exposé med att backa bandet 500 år – till Stockholms blodbad.
Pia Clark bläddrar fram ett intressant dokument som visar att Borgerskapet överräckt ett
kredenskärl – en dyrbar guldskål – till Kristian II den 5 november, dagen efter hans kröning i
Storkyrkan. Kröningsfesten hölls i dagarna tre och vi vet alla hur den slutade.
– Det var kanske inte så smart att underteckna brevet som följde med kärlet, säger Pia. Det
var ju som att ge Kristian Tyrann en lista på vilka personer som var betydelsefulla för staden.
’Var så god!’
För tacken var att dömas till kätteri och halshuggas tillsammans med en grupp adelsmän,
biskopar och stadens borgmästare på Stortorget den 8 och 9 november. Enligt historikern
Lars Ericson Wolke miste 15 borgare livet.

1620 – Vem gör egentligen vad?

Året innan, 1619 hade Borgerskapets högsta organ De Femtio Äldste tillkommit genom en
stadga. De var stadens huvudmän, motsvarande vår tids stadsfullmäktige, och de utsåg
stadens fyra borgmästare.

– Det är intressant, säger Pia Clark och visar en sida ur ”Taxor för år 1620, Embetz
deelningen emellan borgmästarne”.
– Här höll de alltså på och tjafsade om vilka mandat de hade, precis som i dag!
Ansvarsfördelning är fortfarande en diskussion som hålls i alla organisationer, och hur man
ska hantera olika yrkesgrupper.

1724 – Enkehus och NK-hus

Som den som stiftade det första enkehuset är köpmannen Abraham Grill en av de viktigaste
personerna för Borgerskapet.
– Grill hade hjälpt till att finansiera Karl XII:s krig och efter dennes död kände han att hans
karma inte var den bästa.

Inspirerad av sin bror som hade grundat Grills hoffje, ett hem för utblottade änkor, i
Amsterdam tänkte Abraham att det var ett fint sätt att bättra på sitt renommé. Han gick till
De 50 Äldste, som tyckte att det var onödigt. Då gick Grill med ett gäng borgare till den nya
kungen, Fredrik I, där de fick igenom tullavgifter på vissa handelsskepp och kunde på så sätt
finansiera det nya enkehuset.
– Grill hade ett palats på Packhusgränd, Sparreska palatset, troligen byggt av Nikodemus
Tessin den yngre på 1670-talet. Det upplät han till änkorna, och gatan bytte senare namn till
Enkehusgränd, berättar Pia.
– Palatset revs 1913 och just där Enkehuset stod finns idag NK-huset. Och det är en annan
sorts änkor som härjar där …

1772 – Festlig handel 

I Gustav III:s revolution, som han själv kallade sin statskupp, avsatte han riksrådet och
upplöste de politiska partierna hattarna och mössorna, och makten delades återigen mellan
kung och riksdag.

– Kungen är inte adlig i sig och Gustav III ville minska adelns makt, han ville ha revolution
men ville absolut fortsätta att vara kung, säger Pia Clark. Och för att finansiera kuppen gick
han till Borgerskapet.

Det för oss direkt till börshuset, en byggnad som initierades av kungen som behövde en
festlokal och finansierades av Borgerskapet som behövde en plats för handel. Börshuset
invigdes så 1776 på Stortorget, och redan från början var tanken också att de olika akade-
mierna skulle ha sina möten här.
– Både Karl XV och Oskar I höll sina kröningsfester här, så det var inget dåligt ställe, säger
Pia. Och visst är det härligt att Borgerskapet fortfarande tror på festernas verkan och att
Stockholm fortfarande är en stad med livlig handel!

1800-tal – Kompetensutveckling

Nu var det kris i det svenska näringslivet, exporten gick dåligt och många hotades av ruin.
Borgarna insåg att kompetensen inom handeln behövde höjas och affärsmannen Frans

Schartau, född i Malmö och utbildad på handelsinstitutet i Rostock, grundade med hjälp av
Stockholms Borgerskap ett eget handelsinstitut.
– Det är en fascinerande parallell till vår tid, nu när ekonomikunskaperna i Stockholm är
stora och affärsklimatet så bra. Se bara på Klarna, Skype och Spotify – de kommer alla ur
den här traditionen. Och det är inspirerande att Frans Schartau insåg att vi måste ta intryck
och lärdomar från andra länder, fortsätter Pia. Vi måste vara öppna för omvärlden.

1900-tal – Fest (igen) och byggboom

På det glada 20-talet ville inte borgarna vara sämre än någon annan, de ville festa och inrättade Borgargillet. Gillets devis var att det är genom mötet man utvecklas.
– Det skulle inte vara så allvarligt, det skulle vara en kul klubb.
Borgerskapet har vid den här tiden släppt styret i Stockholm och har en mer informell,
finansiell makt. Enkehuset och Gubbhuset är stora verksamheter sedan 1700- och 1800-
talet och när det nya Gubbhuset, det som nu är Borgarhemmet, ska byggas tar man inte in
vem som helst utan en av dåtidens stjärnarkitekter, Gustav Wickman.
– 1900-talet är verkligen Stockholms århundrande, säger Pia. Tänk vilken utveckling staden
gått igenom under dessa hundra år! Och det som Borgerskapet alltid har trott på,
entreprenörskap och kunskap, är högt värderat idag.

Relaterade artiklar

Till nyhetsbiblioteket